söndag 31 januari 2010

MC Donalds. Fortfarande en doft av... pissgubbe!

Lovade att återkomma till vårt besök på Mc´Donalds.

Mailade som bekant till Mc´Donalds Sverige. Inte så att jag drog av en klagan, utan mer i informativt syfte. Nja, jo, eller... Nog klagade jag alltid. Men jag är ju egentligen inte sån. Nja, jo, eller...
På hemsidan stod att de besvarar frågor på vardagar, och eftersom mailet skickades en helg så la jag det hela till handlingarna.

Inom en timme hade jag fått svar! Efter ytterliggare en timme hade även restaurangchefen mailat och ville komma i kontakt med mig per telefon för att reda ut eventuella oklarheter.

Vårt samtal var både givande och på en trevlig nivå där han beklagade sig, jag beklagade mig och han undrade hur han skulle kunna kompensera mig. Det överlät jag till honom och hans samvete.
Hans samvete bestod i fyra stycken gratismål + en kaffe och bulle som kom hem till oss i form av gratiskuponger.

Nu har vi spenderat dessa. Maten var precis som man förväntar sig på Mc´Donalds. Varken mer eller mindre.
Strips serverades snabbt medan burgarna fick man vänta på. "Vi kommer ut med dem" hette det. När stripsen kallnat, barnen skruvat på sig och första juiceförpackningen landat på golvet gick jag och hämtade burgarna som "vi kommer ut med".

Därefter åt barnen och dippade strips i vanlig ordning. Barnen blev sedan kissnödiga av all juice, helt i vanlig ordning. I vanlig ordning så kilar vi iväg till toaletten eftersom det då ofta är rätt så bråttom.
Toaletten var i vanlig ordning något alldeles extra. Nedkissad, toalettpapper och pappershanddukar låg slängda på golvet och handfatet var något som...

4 årige William fäller kommentaren "Huvva, nu luktar jag pissgubbe utan att ha åkt rutchkana".

Väl hemma satt jag för ett ögonblick vid datorn och Mc´Donald Sveriges hemsida framme.
Nu skulle det minsann klagas. Eller, jo, nja...
Ingen av oss var speciellt intresserade av ytterliggare besök på "Den gyllene måsen".

//Hundvaktaren, Sibylla for ever!