Någonstans försöker jag inbilla mig att våra barn är rätt så väluppfostrade och idag fick jag faktiskt ett litet kvitto på detta. Har vart på födelsedagskalas där våra gossar minglade omkring, hälsade på alla, lekte med alla, åt av allt, spillde inget (hmm, sanning med modifikation) och när det väl var dax att bryta upp så tackade 3-årige William för smörgåstårtan och godiset, utan att vi som föräldrar behövde påminna honom. 2-årige Isak han nickade instämmande och la av en hardang något som bara en annan 2-åring skulle ha förstått.
Det stora kvitton på hur väluppfostrade våra barn är kom när vi väl hade klätt av oss i hemmets lugna vrå. (Man får ju nämligen inte "klaga" på upplägget av andras födelsedagskalas).
Då tar en besviken William ton och säger uppgivet:
-Inga ballonger och ingen riktig tårta med grädde.
Förgäves försökte jag förklara för honom att Bengt, som idag fyller 50 år, måste ha glömt att blåsa upp ballongerna och att 50-årige Bengt hellre nog ville ha smörgåstårta på sitt kalas istället för gräddtårta med godis.
Kära läsare.
Ett födelsedagskalas är ingenting utan BALLONGER och RIKTIG tårta!
Även om man nu skulle råka fylla 50 år och bjuder en 3-åring.
//Hundvaktaren
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Nu börjar vi komma in på allvarliga saker hör jag. En fest utan "riktig" tårta!! Det funkar ju bara inte!!!
SvaraRaderaPersonligen har jag ett litet bekymmer med födelsedagsfestligheter... jag äter nämligen inte sylt (skum brud eller hur). Så trots att jag älskar prinsesstårta har jag alltid ett stort bekymmer med att försöka gömma undan den där jordgubbsröda "randen" som blir över. Tack och lov för att sambons matlust som ofta räddar mig ur såna här situationer :)
Vem vet, Bengt kanske inte heller gillar sylt?
Tack för att du bloggar!!
Haha vilka söta ungar du har =)=)
SvaraRaderaNu ska vi se om det här kommer fram då... Som sagt coola killar du har, men de brås väl på far..?!
SvaraRadera